Inatt har jag fått sova rätt ok. Skönt!
Vaknade dock med svullna leder men inte lika mycket värk som tidigare dagar. Dubbelskönt!
Dock är yrseln värre och mer frekvent idag. Inte kul alls. Efter förra skovet har ju yrseln varit borta tills för några dagar sen. De första dagarna bara något "yrselanfall" per dag. Idag många. Så jag vet ju vart det bär hän.
Febern ligger på 38.0 idag
Stickningar i fingrarna samt mer i armarna idag. Oroar mig lite för det eftersom samtalet med M gjorde mig uppmärksam på att det var så det började för henne och slutade med halvsidesförlamning. Jag försöker tänka positivt och att det inte hör ihop med borrelian utan är nåt annat typ en nerv i kläm eller så. Men det är inte så lätt som ni kanske förstår.

Fick papper från HC idag att alla prover är ok. Förvånad jag? Nej inte ett dugg. Så har det ju sett ut hela tiden. Alla övriga prover (utom borreliaprovet) har varit bra. Utom blodtrycket då som blivit högre senaste månaderna. Jag har alltid haft bra blodtryck förut. Legat på bästa tänkbara i alla år så så klart är det nåt i kroppen som är som det inte ska vad läkarna än säger. För de stödjer sig ju på att alla prover är bra och att deras borreliaprov inte är 100% säkert. Så varför ens ta dem då kan man undra? Och varför inte göra som i Tyskland och använda metoden ELISA?
Är dock remitterad till infektion igen. Tröstlöst då man där kommer inrikta sig på annat än den verkliga orsaken. Undrar varför ingen kan remittera mig till neurologen istället. Tror bestämt att jag passar in där bättre med tanke på yrsel, lederna och nu domningar (fast det sistnämnda är ju nytt och inget läkarna fått kännedom än).

När jag har bättre ork ska jag ta reda på mer om min sjukdom. Verkligen få riktigt kött på benen (just nu är där bara slamsor i sammanhanget ) så jag har motargument mot svenska läkarkåren när jag behöver dem. Vill så gärna sätta dem på plats men inser att det blir svårt. Så många har försökt före mig och än har svenska läkarkåren inte gått att övertyga. Är svenska läkare mer korkade än finska, norska och tyska tro? Man undrar ju.

I Norge har man tillsatt en arbetsgrupp i Folkehelseinstituttet där både läkare, politiker och andra (förhoppningsvis någon drabbad) ska jobba fram hur man i Norge ska behandla borreliapatienter på bästa sätt. Vad jag förstått så är man inte alls främmande för att använda sig av de behandlingsformer som expertisen i Tyskland använder sig av. Mer framsynta är de alltså norrmännen. Man sa ju också häromdagen på TV att Norge är världens bästa land att bo i. Verkligen för borreliapatienter också m a o. Där tas sjukdomen på allvar och man inser att man inte har all kunskap och söker den.
Vad gör man i Sverige? Ingenting!!! Undrar när svensk läkarkår ska vakna och inse att man kom sist på tåget och att antalet patienter med långvarig/kronisk borrelia är så stort och att många tyvärr fick offras på vägen. För ju längre tid det går till behandling ju svårare att bli frisk eller ens bättre.

Den vetskapen har jag när jag nu åker ner till Tyskland men jag känner att jag bara måste prova.
Imorgon ska jag ringa HC och ifrågasätta varför jag fick journaler för bara 2008-2009 samt att jag ju kommit överrens om "puckoläkaren" att jag skulle ha alla IgG och IgM resultat som finns också. Blir så less. Det är ju åren före diagnosen som är intressanta och inte åren efter. Hur j-la dum får man vara!!!!!

Som ni ser är jag arg idag.

Nu ska jag stappla mig ut med mina hundar en sväng och sen blir det TV soffan resten av kvällen. Har tömt min energi för idag genom att åka och klippa mig samt hämta hem hundarna. Mer räcker inte orken till just nu.

Ha en fortsatt fin torsdag.
Och glöm inte att de äckliga krypen lever än trots minusgrader...... ont krut förgås inte så lätt.
Lisa